Javisst!

Mina tankar om hö

2011-04-17T15:35:00.004+02:00

Gammalt surt jävla mögligt hö från 80-talet.

Fy satan vad jag hatar det.

Det var allt.

Ursäkta språket.

Pyssel för insnöade.

2010-02-20T14:59:00.013+01:00

Vi många som en gång i tiden ivrigt borrade hål i en 3 1/2 tums DD-diskett i hopp om att åstadkomma en HD-dito. Dessa tider är sedan länge svunna och diskettens roll som hårdvaluta har spelat ut sin roll.
Vad skall man då göra med alla dessa gamla disketter som man samlat på hög sedan förra seklet. Det är ju knappt att man ens har en dator som är kapabel att läsa dessa reliker.
Jo, man kan plocka fram dem en dag när man blivit insnöad och inte har så mycket annat att ta sig för.

Plocka alltså fram några disketter och en liten tång.
OBS! Det kan vara bra att skydda bordsytan med en tidning eller liknande för att undvika repor och märken.

Det är främst metalldelarna från diskarna som är av intresse, var försiktig så att grejerna inte blir för sneda och böjda när du plockar isär dem.

Överblivet material kan med fördel grävas ner i någon av kommunens planteringslådor så kommer de så småningom att hamna på rätt plats.

Dags att skriva till verket att börja klippa, böja, bocka. Det finns mängder av beskrivningar där ute på nätet så jag tänker inte beskriva byggprocessen i detalj.

Här ser man hur ett "Starship Enterprise" och en "Klingon Bird of Pray" växer fram.

Sådär! "Birden" blev lite framtung så man kan ju förstå varför Klingonerna brukar förlora striderna för det mesta.

Sedan gäller det att hitta en lämplig plats att återskapa dom rafflande striderna. I detta fall är det en hög praktiskt klumpbildande sand inköpt på den lokala djurmatsbutiken.

I just detta fall slutade striden oavgjort och båda sidor var tvungna att laga sina skepp innan de kunde fortsätta sin resa ut i oändligheten.

Var nu försiktiga med verktygen och de vassa kanterna där ute i stugorna så ses vi så igen småningom.

Forskning kring skäggsekunden

2010-01-24T09:47:00.015+01:00

Som ni alla känner till råder det vissa meningsskiljaktigheter kring hur lång en skäggsekund är. Somliga säger 5 nm emedan andra påstår så mycket som 10 nm. Skäggsekunden har bland annat avhandlats i Spanarna i P1 utan att någon exakt måttangivelse framkommit.
Så kan vi inte ha det. Självklart står jag till hands och går till botten med frågan. För inte bara för min egen skull utan även för Din skull.

Dom som känner mig kan ha lagt märke till att rakning inte är min största hobby. Därför var det ingen större uppoffring att spara tillräckligt lång skäggstubb för att utgöra en lämplig mängd för denna vetenskapliga analys. Vid detta tillfälle handlar det om 10,25 dygns stubb.

Värt att observera vid rakningen är att det genereras en hel del icke kompletta strån, som ej bör medtagas i beräkningarna.

Vilken statistiker som helst skulle kunna gå loss på denna oerhörda mängd forskningsunderlag.

Varsamt samlas ett antal strån upp och förbehandlas med hushållspapper eller liknande. Med pincett plockas sedan hela strån upp och appliceras på en tejpremsa.

Nu är den söligaste delen av experimentet avklarat.

Så till mätningen. Ett skjutmått är lämpligt för detta ändamål.

Noggrannhet är A och O.

Det visade sig att jag fått ihop inte mindre än 12 fullvärdiga strån. De visade sig vara ganska jämt fördelade längdmässigt.

Här är alltså resultatet. En skäggsekund är i mitt fall 4,68 nm. Detta stämmer väl överens med angivelsen på 5 nm i Physics Handbook.

Tack för visat intresse. Dela gärna med dig av dina egna iakttagelser av skäggsekundens exakta mått.

Håll i hatten!

Dagens DIY - Artificiellt Navelludd

2009-12-20T19:19:00.011+01:00

Det är säkert många av er där ute som känner att ni inte riktigt räcker till alla gånger och så är det även med mig.
Till exempel har jag ofta problem, ja rentav komplex för att jag sällan får till något ordentligt navelludd. Jag har dock kommit på en lösning på detta dilemma och som den sanne medmänniska jag är delar jag givetvis med mig.
Här följer en instruerande bildserie med förklarande text så att även DU kan få fira jul med en luddfylld navel.

1. Utrustning

Det man behöver för att skapa sitt eget navelludd är en "noppapparat" samt ett klädesplagg av lämpligt material och färg. Jag har valt en ganska grov stickad tröja i ett grått garn.

2. Avverkning

Avverkningen av ludd är enkel och riskfri. Man bara startar maskinen och för den i lugna, rytmiska och lite svepande rörelser över plagget.

3. Uppsamling

När avverkningen är avslutad har man samlat råvaran för navelluddet i apparatens lilla behållare. Man bör vara försiktig vid öppnandet av behållaren så att inget dyrbart ludd går till spillo.

4. Dosering

Att dosera luddet rätt kan vara svårt till en början. Men här gäller det att ha tålamod och pröva sig fram. Framförallt skall man tänka på att det oftast inte är så noga med hur det ser ut. Det är vetskapen om en rejäl navelluddsansamling som är det viktiga.

5. Förbehandling

När man doserat en lagom mängd ludd gäller det att forma den till en trovärdig tuss. Enklast är att rulla den mellan tummen och pekfingret i ett cirkulärt mönster.

6. Applicering

Appliceringen görs genom att man för in tussen i naveln, trycker till och håller kvar en liten stund så att den hinner fästa ordentligt. Sen är man redo för att möta världen.

Lycka till där ute, och glöm inte hatten!

Det är så typiskt...

2009-12-04T08:16:00.000+01:00

Jag kan inte påstå att jag lider mycket av det i min vardag, men ibland lyckas man bara säga "Javisst!" lite för många gånger på för kort tid.
Det snackas mycket om nejsägare. Jag är snarare tvärtom, säger helst "Ja, det kan jag väl." när någon ber om något, ofta utan att reflektera så värst över vad det innebär.
Men det brukar ju alltid lösa sig på ett eller annat sätt, så varför klaga.

För övrigt uttalas det "Javesst!" här i trakterna. Nu vet ni det.