Pyssel för insnöade.

Vi många som en gång i tiden ivrigt borrade hål i en 3 1/2 tums DD-diskett i hopp om att åstadkomma en HD-dito. Dessa tider är sedan länge svunna och diskettens roll som hårdvaluta har spelat ut sin roll.
Vad skall man då göra med alla dessa gamla disketter som man samlat på hög sedan förra seklet. Det är ju knappt att man ens har en dator som är kapabel att läsa dessa reliker.
Jo, man kan plocka fram dem en dag när man blivit insnöad och inte har så mycket annat att ta sig för.

Plocka alltså fram några disketter och en liten tång.
OBS! Det kan vara bra att skydda bordsytan med en tidning eller liknande för att undvika repor och märken.


Det är främst metalldelarna från diskarna som är av intresse, var försiktig så att grejerna inte blir för sneda och böjda när du plockar isär dem.


Överblivet material kan med fördel grävas ner i någon av kommunens planteringslådor så kommer de så småningom att hamna på rätt plats.


Dags att skriva till verket att börja klippa, böja, bocka. Det finns mängder av beskrivningar där ute på nätet så jag tänker inte beskriva byggprocessen i detalj.


Här ser man hur ett "Starship Enterprise" och en "Klingon Bird of Pray" växer fram.


Sådär! "Birden" blev lite framtung så man kan ju förstå varför Klingonerna brukar förlora striderna för det mesta.


Sedan gäller det att hitta en lämplig plats att återskapa dom rafflande striderna. I detta fall är det en hög praktiskt klumpbildande sand inköpt på den lokala djurmatsbutiken.


I just detta fall slutade striden oavgjort och båda sidor var tvungna att laga sina skepp innan de kunde fortsätta sin resa ut i oändligheten.


Var nu försiktiga med verktygen och de vassa kanterna där ute i stugorna så ses vi så igen småningom.

Forskning kring skäggsekunden

Som ni alla känner till råder det vissa meningsskiljaktigheter kring hur lång en skäggsekund är. Somliga säger 5 nm emedan andra påstår så mycket som 10 nm. Skäggsekunden har bland annat avhandlats i Spanarna i P1 utan att någon exakt måttangivelse framkommit.
Så kan vi inte ha det. Självklart står jag till hands och går till botten med frågan. För inte bara för min egen skull utan även för Din skull.

Dom som känner mig kan ha lagt märke till att rakning inte är min största hobby. Därför var det ingen större uppoffring att spara tillräckligt lång skäggstubb för att utgöra en lämplig mängd för denna vetenskapliga analys. Vid detta tillfälle handlar det om 10,25 dygns stubb.



Värt att observera vid rakningen är att det genereras en hel del icke kompletta strån, som ej bör medtagas i beräkningarna.



Vilken statistiker som helst skulle kunna gå loss på denna oerhörda mängd forskningsunderlag.



Varsamt samlas ett antal strån upp och förbehandlas med hushållspapper eller liknande. Med pincett plockas sedan hela strån upp och appliceras på en tejpremsa.



Nu är den söligaste delen av experimentet avklarat.



Så till mätningen. Ett skjutmått är lämpligt för detta ändamål.



Noggrannhet är A och O.



Det visade sig att jag fått ihop inte mindre än 12 fullvärdiga strån. De visade sig vara ganska jämt fördelade längdmässigt.



Här är alltså resultatet. En skäggsekund är i mitt fall 4,68 nm. Detta stämmer väl överens med angivelsen på 5 nm i Physics Handbook.



Tack för visat intresse. Dela gärna med dig av dina egna iakttagelser av skäggsekundens exakta mått.

Håll i hatten!